dec 5, 2019



Inspirationsdag barn-konst

inspirationsdag för barn

Inspirationsdag barn-konst på Katarina Norra

Vilken dag igår! Jag är fortfarande lyrisk över gårdagens inspirationsdag för barn på Katarina Norra i Stockholm. Jag känner att jag måste skriva ned den för att minnas och framförallt kunna se tillbaks på den och påminna mig om de små sakerna (personerna i det här fallet) som kan göra stor skillnad för välmåendet. För mörka och tunga dagar kommer och då är det lätt att fastna där och älta nuet. Till dagen. Vilken dag! Vart ska jag börja? …

Sömnbrist obra start

Jag vaknade supertrött 6:15 igår morse och kände att det här blir en tung dag att leverera glädje och inspiration på. Det är väldigt mycket på jobbet nu och det har blivit långa dagar och kvällar för att hinna leverera allt innan julledigheten tar vid. Men jag tog mig helskinnad till tåget trots sliriga underkylda gator. Jag somnade nästan på en gång efter jag visat min biljett. Tror dock att det kan bero på att jag åkte ett sånt där äldre InterCitytåg, de sätena är betydligt bekvämare än X2000-tågen. Man liksom nästan vaggas till sömns. De måste vara fjäderstoppade!(?) En parantes, ursäkta, yrkesskada …

Väl framme i Stockholm blev jag upplockad av min goda vän Ola, som ”lurat” in mig i detta. Vi har inte setts på länge så det blev en snabb catch up tills vi kom till Söder.

Vi parkerade strax utanför ”Nilecity Brandstationen”. Vilket fick fantasin att skena iväg och gav mig ett brett leende på läpparna … ”tänk om man skulle ta barnen dit? Träffa Farbror Barbro och åka brandstång … nä, fel spår. Konst ska det vara idag. Inte konstigt! Fokus Peter.

Chockstart på dagen

Väl inne på skolan kom verkligheten ikapp mig. Jäklar vad barn. Överallt! Och nyfikna; Vem är du? Varför har du såna kläder? Vad ska vi göra? Frågorna haglade och jag hamnade i mindre chocktillstånd; Hur ska man styra upp det här då!?

Jag och Ola rekade, kopplade datorer och drack kaffe. Småpratade med personalen. Sen var det klart för anstormning … snart kommer de små vilddjuren … och äter upp mig innefrån ut … jag som har fullt upp med att få mina barn att göra som jag säger … Ja, ja, det ä’ ba’ å åk!

Barnen stormade in, satte sig på golvet. En meter ifrån mig! Jag försökte moto dem bakåt med handrörelser – gick sådär. Men en mer rutinerad ”djurskötare” dök upp och styrde upp. Fint samlat i en halvcirkel 1,5 meter ifrån mig. Ja, ja det funkar säkert. De är ju inte långsynt som jag så de ser nog bättre än jag och det är ju meningen. Jag tog en kraftig sniff på en stärkande eteriska olja (som min hustru tipsat om, Valor red.anm), jag var redo …

Jag hoppade fram och skrek allt jag hade;
”HEJ ALLA BLIVANDE KONSTNÄRER!!” ALLA hoppade till! Barnen lättade, personalen spillde nästan kaffet, Ola glömde filma, Brandmännen missade stången och damp i backen – ett halvtamt; ”Heeeej” fick jag tillbaka.
Jag körde igen, bära eller brista;
”HEJ ALLA KONSTNÄRER!!”
Då vaknade dem och insåg att det här är ju på riktigt. Ett rungande;
”HHHHEEEEJJJJ!” fick jag tillbaka. Yes, nu har jag dem på kroken … *pjuh

Vi gick igenom kända verk

Om ni sneglade på min Mindmap högst upp så ser ni lite vad jag lyckades skrapa ihop i inspirationsväg, natten innan (jepp, det är så vi kreatörer jobbar alltid på mållinjen – kanske därför vi är så kreativ vi liksom vrider ut det sista ur trasan och det är där allt det göttigaste finns. Stinkande bra grejer kan man hitta då!

Jag började med att fråga om någon kunde beskriva konst?
Flera hade släktingar som var konstnärer andra designers som föräldrar. Och jag blev påmind om att konkurrensen har tätnat med åren och det är kanske dags att sadla om … (?) De beskrev att man kunde måla konst, rita, bygga, i lera osv

Warhol suger. Pollock bäst!

Jag började visa känd konst från kända konstnärer för att se om barnen tyckte det var konst. En snabb summering;
Banksy (Keep it Spotless) = Inte konst – ”För enkelt”
Keith Haring (Untitled, 1982) = Konst – ”Roligt och knasigt”
Andy Warhol (Cambells Soup Can) = Inte konst – ”Det är ju bara en burk!”
Damien Hirst (The Kingdom) = Inte konst – ”Hade det varit en liten haj i akvariet då hade det varit konst-igare”
Salvador Dali (Persistence of Memory) = Konst – ”Jättekonstigt med smälta klockor”
Mark Rothko (Royal Red and Blue) = Inte konst – ”Det är ju bara fyra färger det kan alla göra”
Jeff Koons (Rabbit) = Konst – ”En stor kanin är jättekul”
Pablo Picasso (Dora Maar au Chat) = Konst – ”Hon ser ju jättekonstig ut. Och har klor!”
Edvard Munch (Skrik) = Konst – ”Scream – Den har vi sett!” (osäker på om de syftar på filmen. Men det ansvaret överlåter jag till föräldrarna)
Jackson Pollock (No 5) = Konst – Dagens längsta diskussion. Barnen såg allt från vägar, sandlådor, ljus som slingrade sig, fiskar, vägar osv osv … Själv klämde jag in att jag såg en haj – men ingen hajjade, så jag var tyst.
Roy Lichtenstein (Masterpiece) = Inte konst – ”Det där kan man ju klippa ur själv ur en serietidning!”

Konst är konstigt

Vi landade i det gemensamma beslutet att konst är konstigt oavsett om det är bra eller dåligt. Punkt.

Sedan pratade jag om deras uppgift att skapa konstnärliga löv under temat Kärlek (gemenskap, vara en god kompis, generositet osv). Slutklämmen på inspirationen blev att få dem att inse att det är okej att göra annorlunda våga göra det som känns rätt och låta idéerna flöda. Go bananas!

De gick bananas!!

Ja, man får kanske skylla sig själv lite men kreativiteten flödade! Vet inte om det var helt enligt pedagogernas plan – som kanske (säkerligen) såg framför sig lite som min tavla som hade inspirerat till temat, ’Fall in Love’, med fina färgglada löv och hjärtan.

Barnen tog det till en helt annan nivå. Det blev mystiska portaler (som vi kom överens om att den måste sitta i taket så inte alla kan använda den), Robloxliknande figurer med solfjädershänder, valar, halloweenpåsar … och en gravsten till höstlöv. Hur de kopplade det till temat kan jag inte riktigt svara på jag kan bara relatera till den kreativa processen när den väl sätter igång så är det bara hänga på fantasin. Ibland får man ihop det till något … intressant. Ibland blir det något man vill begrava. Oavsett var det fantastiskt roligt att se hur de gick in för uppgiften och vågade! Inte följa givna regler – bara skapa liksom. Det blev en härlig stämning där de sprang stolt fram och visade sina kreationer och vi valde passande placeringar tillsammans och kramades. Som repterades ett par gånger – De ville göra fler kreationer, visa mamma och pappa!

Kärleken var i allra högsta grad närvarande

Så här i skrivande stund så fanns grundtemat faktiskt hela dagen … det var en jättefin stämning och alla var så kärleksfulla speciellt mot mig!

Det var en tjej som sa att hon älskade mig, jag svarade lite tafatt som om det vore vår första date Att jag tyckte om henne också. En annan kom och viskade i mitt öra att hon och en pojke brukade skicka papperslappar till varandra, två killar de kramade mina ben så fort de inte höll på att skapa något. De jobbade i grupp och ropade högt ut ”samarbeta är bäst utan protest”. Så ja, vi snarare spelade ut temat i nästan i ett performance stycke, fast det var inte på låtsas. Vi kände alla att det var något fint som pågick just där och då.

Det blev en stor dag på det lilla

Föga hade jag anat att denna dag som jag bävade mig lite för och var på väg att tacka nej för att jag har för mycket just nu. Men jag är glad att jag påminde mig själv om att ett av mina mål från Lifebook-processen var ”Att stå inför en större publik och inspirera”.

Och det gjorde jag till 70 fantastiska barn!

Efteråt på tåget hem kände jag hur bra jag mådde i själen. Den här dagen gav så mycket mer än bara att bocka av en grej på min ”återhämtningslista”. Jag är tacksam för att jag fick göra detta. Och det gav mersmak. Flera i personalen och Ola tycker jag borde göra ett projekt av det här och turnera runt och inspirera barn. Där och då kändes det lite övermäktigt. Nu känns det lockande … jag får sova på saken.

Tack Katarina Norra och alla livsglad små Pollocks. Ni är grymma!

All kärlek tillbaka till Er!
/Peter

Just ja, lite bilder från dagen …

written by Hello Peter Max

Följ mig på Facebook och Instagram: @HelloPeterMax | Två män emellan på YouTube – Live Life to the Max

Comments
  • Astrid Gonzalez Larsson dec 12, 2019 Svara

    Det var så lyckad dag! Felicia pratade hela kvällen om ditt besök när hon kom hem. Så nöjd att min dotter fick ta del av denna dag med dig!💗

  • Camilla Myrén dec 12, 2019 Svara

    Men Bäst!! 🤗

  • Camilla Neve dec 12, 2019 Svara

    Men, åh vilken dag….så spännande och inspirerande! Blev så glad av att se bilderna och läsa vad ni gjort tillsammans! Kul! 👌❤️

  • Rikard Cidh dec 12, 2019 Svara

    Faan vad grym du är! Rätt man att inspirera och på rätt plats.

  • Johanna Ringborg dec 12, 2019 Svara

    Önskar man kunde få höra barnens kommentarer vid middagsbordet när de kommit hem🌼
    Kan tänka mig att det gav dig lika mycket !

  • Eva Moberg dec 12, 2019 Svara

    Det där blev jag glad av att se👏🌟💯

  • Cissi Sandqvist dec 12, 2019 Svara

    Underbart ✨👏

  • Lenore Persson dec 12, 2019 Svara

    Underbart med massa 🍁🍃🍂💕

  • Sari Axelsson dec 12, 2019 Svara

    Vad härligt! Vilken härlig publik. ❤️

  • Eeva-Lisa Hallgren dec 12, 2019 Svara

    Wow vilket härligt skapande (jobbar sen jag flyttade på förskola). Du har en fantastisk förmåga att sprida glädje och inspiration ❤️

  • Elisabet Tollwé dec 12, 2019 Svara

    Men så roligt!!💕. Grattis. 👏

  • Mariell Forslöv dec 12, 2019 Svara

    Kärlek till dig 💖❤️💕💞

  • Frida Log dec 12, 2019 Svara

    Amazing 🌟🤩🤗👏

  • Marci Leshinske dec 12, 2019 Svara

    That’s awesome 👏

  • Dennis Andersson dec 12, 2019 Svara

    🎉👏🎉

  • Martin Skoglöv dec 12, 2019 Svara

    fan vad go du är!

  • Chinaski Nymark dec 12, 2019 Svara

    Kul! Snabb reflektion. Var är brudarna?

    • Hello Peter dec 12, 2019 Svara

      Jag förstår tyvärr inte din enkla fråga. Kan du utveckla den.

      • Chinaski Nymark dec 12, 2019 Svara

        Så här var det:
        Jag förstod inte ditt svar på linkedin ”-Ha ha. Fel bransch buddy”. Då undrade jag om det var du eller kvinnorna?
        Undrar nyfiken.

        • Hello Peter dec 12, 2019 Svara

          Ditt svar på mitt inlägg; ”Kul! Snabb reflektion. Var är brudarna?”, uppfattades som ett skämt. Men nu antar jag du syftar på konstnärerna … (!?) Bra fråga. Det är väl som historiskt männen har alltid, tyvärr, fått mer plats och slumpen avgjorde (enligt Google) att det blev bara snubbar som presenterades.
          Bra pointer, även om det var på ett väldigt kort, koncist och kryptiskt vis. Ska jag korrigera till nästa gång.
          Har jag tolkat dig korrekt nu?

          • Chinaski Nymark dec 12, 2019 Svara

            Correctamundo. Synd att historieskrivningen fortsätter. Nu tog jag ansvar, protesterade lite. Å nästa gång 100% kvinnor som kompensation! Ok?

            • Hello Peter dec 12, 2019 Svara

              Kan inte lova 100%. Det beror helt och hållet på hur jag tycker att upplägget ska vara. Så hens (konstnärens) prestation går före. Men jag håller absolut med om att fler kvinnor bör representeras. Bra där.

  • Elisabet Tollwé dec 12, 2019 Svara

    Vilken underbar berättelse! ❤️

Gör min dag med en kommentar:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.